För länge se'n, när jag var blott fem år...

Då blev den här mannen skjuten på öppen gata i Stockholm. Hans hustru klarade sig med en skråma, men mannen avled tyvärr.

Jag hoppar på Palmetåget. Det kan ju hända att någon av mina läsare inte fått sin kvot av Palmerelaterat material idag...

Veva på bara.

Två trevliga köksredskap har införskaffats. Och vad kunde passa bättre till den annalkande Fettisdagen!

Mandelkvarnen har i ärlighetens namn främst införskaffats för att jag ska kunna göra dessa mycket goda nötbollar, men även för bak.

Vispen har jag redan provkört på vispgrädde, och den fungerade utmärkt. Dessutom var det roligt. Påminde mig o mina morföräldrars minivariant av denna vispmodell.

Lökar.

River lök. Tårarna rinner.

En gång i tiden var det som att öppna två dammportar när jag hackade lök, det slutade ofta i att jag fick ta en paus i matlagandet och grina av mig ordentligt. Lägga mig på sängen och sprattla med benen ett tag. Det var mest bara eländigt med allt då. Krig och svält i världen, handsvett, det faktum att jag inte var absolut bäst på absolut allting.

Numera slutar tårarna rinna när jag har hackat klart löken, det är nog ett bra tecken. Kanske har jag gått och blivit nöjd.

Att arbeta är livet.

I brist på annat att skriva kan jag ju tipsa lite lätt om det här jobbet, för Stockholmare som känner sig peppade på ett intressant yrke.

Ett sätt...

...att testa nya perspektiv kan ju vara att försöka sig på något som man egentligen är ganska säker på att man inte klarar av. Men ändå vill prova på.

För Kära Elsas del finns ingen återvändo, jag anmälde mig igår till Midnattsloppet i Stockholm den 13:e augusti.

På något sätt ska mina ben transportera mig en mil utan uppehåll, runt södra delen av stan, mitt i natten. Det ordnar sig.

Med mig har jag två kollegor, minst. Egentligen tycker jag att vi borde räkna in löpvilligheten när vi snart ska nyanställa, för att om möjligt få med ytterligare ett par kollegor runt. Det vore en bra introduktion, kan jag tycka. Dessutom kan det hända att det behövs fler än två för att bära mig.

I annat fall får jag nöja mig med de övriga tjugo tusen okända människor som kommer att slå följe med mig den kvällen.

Ska du med?

Konsten att apa sig.

Apan testar nya perspektiv.

Kanske borde man apa sig lite mer?

I väntan på inspiration sätter jag på Nya perspektiv med Ola Magnell och funderar en stund.

Ett könsligt ämne.

De senaste veckorna har jag blivit borträknad vid tre tillfällen. Det var inte alls någon svår bedrift från min sida, utan en, så att säga, medfödd "talang"?

De senaste 3-4 veckorna har jag blivit ansedd som "värdelös i sammanhanget", av män, enbart på grund av mitt kön 3 gånger.

Det har med all säkerhet skett många fler gånger, men här listar jag de tre som varit väldigt uppenbara, och sårat mig.

1. Vid min sambos och mitt senaste besök i stugan, träffade vi på en granne vi inte träffat förut. Det var en trevlig man som var ute och gick med sina colliehundar. Vi pratade om ditten och datten men kom snabbt in på takbygget på vår stuga. Han hade ju hört hur det hade hamrats i somras. Ett riktigt slit. Grannen vände sig till min sambo, och blev imponerad över att han som datakille fixat att bygga nytt tak. Det spelade ingen roll att min sambo svarat "vi har gjort det" på mannens fråga om vem som byggt det nya taket. Jag var i den stunden borträknad.

Jag skulle gärna också ha fått ta del av berömmet efter som jag i högsta grad har byggt taket.

2. Jag och min sambo har beslutat att installera en braskassett i vår öppna spis. Vi vände oss då till en större butik som tillhandahåller sådana, och fick hjälp av en man att titta på aktuella kassetter. Vi frågade på, både jag och min sambo, för att vara säkra på att vi hade allt klart för oss. Jag pratade nog mest, om det nu spelar någon roll. Ja det gör det. Det är ett medvetet val jag gör i liknande sammanhang för att visa att jag också existerar. Men nåja, det gick bra tills det började handla om hur vad av arbetet vi kunde göra själva, när det gällde att ta bort delar av befintlig öppen spis m.m. Då upphörde jag att existera och biträdet vände sig enbart till min sambo och sade att "om Du är det minsta händig så är det inga problem att göra det och det, osv".

Nu var detta biträde lite vaken, och rättade sig sedan, och sa "Ni", och vände sig till mig. Han bad även om ursäkt för att han hade gjort som han gjorde. Vilket var bra förstås, klumpen i halsen hade nog varit större när vi gick därifrån, annars.

3. Under början av februari drabbades Stockholm av snöoväder, och därmed drabbades många bilister av problem. Många har haft svårigheter att ta sig ur sina fickparkeringar på morgonen, och stått och slirat hopplöst.

En morgon på väg till jobbet gick jag förbi två unga män som hade detta problem med sin skåpbil, den ene satt vid ratten och den andre knuffade på till synes utan större verkan.

"-Vill ni ha hjälp?" Frågade jag givetvis.

"-Näe." Svarade killen som knuffade på.

Bakom mig kom en annan man promenerandes, en sisådär 3-4 sekunder efter mig.

"-Vill ni ha hjälp?! Frågade han givetvis.

"-Ja." Svarade killen då.

Jag svalde lite hårt, och sedan knuffade vi på alla tre, och bilen kom ut ur parkeringsfickan.

Så lätt är det att bli borträknad, och visst kan det ses som petitesser. Om det hände en gång. Men det händer hela tiden, och det gör mig ledsen eftersom jag inte tycker om att bli underskattad.

Eftersom det verkar vara lite oklart huruvida jag duger någonting till, så kommer här även en lista på 10 saker jag är bra på, inom olika ämnesområden.

* Bygga tak

* Riva öppna spisar

* Knuffa på bilar

* Simma

* Baka

* Huvudräkning

* Effektivisering

* Sy

* Måla

* Spela innebandy

* Spela fotboll

* Bowla

* Ordvitsar

* Rubiks kub

* Rimma

Ja okej det blev fler än tio, men varför begränsa sig i sin egen blogg.

Med facit i hand.

Jaha. Nähä.
Det blev ingen som helst reaktion. Varför inte?
Den ende som kommenterade var min sambo, som sa exakt det jag ville komma fram till, så där tog det stopp.
Kanske var det bara jag som hörde radioprogrammet där det var så dåligt vinklat.
Hur som helst. För en konflikträdd Elsa gör det ingenting att ingen sa emot.

Räkna med bråk.

Jag sitter och väntar lite nervöst på responsen på mitt senaste inlägg på facebook.
Jag har kommenterat det faktum att tjejer får högre slutbetyg, trots att de får sämre än killarna på de nationella proven.
Många kommer att tro att jag slåss för tjejerna och tycker att de förjänar de höga betyg de får.
Sanningen är att jag inte vet vem som förtjänar vad i detta ämne, eftersom jag inte vet allt. Jag tycker bara att det är intressant hur det rapporteras om detta.

Men, det är alltid känsligt när det handlar om skillnader mellan könen.
Blir det en bra diskussion så lägger jag upp den här sedan.

Nu har jag fått min första kommentar ser jag... ska läsa den.

På återhörande.

Färdigsytt.

En tjusig, men ostruken, klänning. Jag tycker själv att den blev väldigt fin. Jag passade även på att göra en brosh i samma tyg som underdelen av klänningen.

Lite som julafton, fast bättre på sätt och vis.

Min amaryllis har skapat en sådan tjusig liten kokong. Det är ganska fantastiskt. Det var lite som julafton idag när jag bestämde mig för att öppna den. Den var häftig utifrån och in, vilken pryl alltså. Har ni sett? Jag ser och gläds.

Kanske blir det en liten följetong om detta senare, närmare våren... .

Vilken pryl alltså.

Det är mycket häftigt.

Från vår balkong kan vi, på mycket långt håll, se detta torn:
http://www.colourbynumbers.org/
Igårkväll testade vi, och det fungerade ju för tusan. Det kanske låter mesigt, men det var en mycket ball upplevelse.
Först gjorde vi tornet helt rött, sedan helt grönt... .

Påminn mig om att vi ska testa detta om Du hälsar på mig någon afton när det är mörkt ute.
Vi ska måla hela världen, lilla mamma... .

I teorin en god idé.

Jag har påbörjat mitt första sömnadsprojekt sedan jag fick min fina provdocka. Det blir en tjusig festblåsa. Jag lyxade till det och kom fram till en tvåfärgad variant, jade-färgad finmanchester undertill, och naturvit bomull upptill.

Jag tänkte inte så mycket hur det ska gå att tvätta denna. Men det är väl för sådana här plagg som kemtvätt finns?

Annars får det bli en helgrön klänning antar jag, efter första tvätten. Allt ordnar sig med pärlor till.

Eftersom Linus är så söt där han sitter och pluggar, så fick han också vara med på fotot.