tisdag 30 november 2010

BULLAR!


NU är den iallafall beställd. Snart ska vi har bullkalas på långis.

måndag 29 november 2010

Day #6 My day.

Okej jag är inte så bra på att följa den här utmaningen, åtminstone inte när det gäller att skriva på rätt dag.

Nu skriver jag om gårdagen, söndag. Vilket egentligen passar bra eftersom jag ju inte kan skriva om min dag innan den är slut.


Söndagen började med att jag vaknade innan L och förflyttade mig till soffan i vardagsrummet med en filt och en bok.

När så småningom resten av hushållet hade vaknat så kokades det havregrynsgröt. Efter frukost städade vi och pyntade lägenheten, sen drog L iväg på barnkalas. Jag satte mig ner och slet med en tavla ett par timmar... .
L hörde av sig och skulle dra direkt från kalaset till en spelkväll. Således blev jag ensam och kunde göra middag med en massa lök i.
Efter middagen var det dags för mig att svida om till sportfånelooken och ta tvärbanan till två stundande innebandymatcher. Vi vann så klart båda. När jag kom hem fick jag dessutom glögg och pepparkakor.
En väldigt vanlig dag.

lördag 27 november 2010

Wowowow.


Här ska skapas.
Klänningen har jag inte gjort själv, det är en vintage.

Day #5

My definition of love.
Definera kärlek...?

Jag känner kärlek när jag hör bra musik, när jag befinner mig i vacker natur, när jag hör Spanarna i p1, när jag... .
Definera kärlek?
Jag kan inte det. Kärlek handlar inte bara om hur jag känner för min sambo. Vissa dagar är jag kär i hela mitt liv, när jag känner mig fri och trygg. Vissa dagar känner jag kärlek för en kollega eller två på jobbet som fått till ett riktigt bra skämt. Andra dagar är jag kär i alla bilister på motorvägen som gör sitt bästa för att ge väg för en ambulans.
Jag tror att kärlek och lycka ligger väldigt nära för mig. Och vad som gör mig lycklig, är många olika saker.
Igår kväll vid 22-snåret hade jag ett lyckorus. Jag promenerade hem i ett vintrigt stadslandskap efter en härlig kväll med improteaterunderhållning där jag fick känna mig stolt över min sambo och andra jag känner. I en handen hade jag min innebandyklubba som jag tagit hem från jobbet, i andra handen hade jag en påse med akvarellfärger, block, pennor och annat pyssel. Då hade jag allt. Då kände jag kärlek till livet.

fredag 26 november 2010

Day #4

Oj vilken spännande punkt på listan - What you ate today -vad jag åt idag!

Idag tog jag sovmorgon och steg upp samtidigt som min sambo, då unnade jag mig också att äta frukost hemma (istället för på jobbet).
En kvarts Hönökaka med ost och sallad, till detta ett stort glas apelsinjuice.

Idag är det fredag vilket betyder att vi går ut och äter på lunchen, det har blivit något av en tradition bland några på jobbet. Idag blev det till min stora glädje indisk buffé! Papadamsen med chutneyn var ljuuuvliga... . Indisk mat tillhör absolut mina favoriter, där finns många bra vegetariska alternativ.

Framåt eftermiddagsfikat kom en kollega och hade köpt ett kilo bananer till mig, det var snällt och ledde således till att jag åt en banan till kaffet på fikarasten.

I afton skall jag bevista en teaterföreställning vilket gör att jag stannar kvar på jobbet ganska länge och går direkt därifrån. Däremellan ska jag hitta på någon slags middag som ska imundigas ensam.

torsdag 25 november 2010

Day #3

My parents - mina föräldrar.

Modern och fadern. Jag har känt dem i hela mitt liv. Jag känner dem som föräldrar, ty innan jag föddes kände jag dem inte, om ni förstår vad jag menar. Ibland önskar jag att jag kände till fler historier från deras barnfria ungdomsår.
Min mor är en mycket snäll, kanske för snäll, person. Lugnet själv, och tryggheten. Hon har en finurlig humor som skymtar till ibland, och förvånar mig på ett bra sätt. Nu minns jag att jag har tänkt detsamma om morfar faktiskt.
Fadern är även han ganska stillsam, om man bortser från det ständiga behovet av att jobba. Gärna med farliga verktyg. Som kan göra hål eller såga i fel saker så att han får ta en tur till plåsterfabriken. Men så har han också byggt fantastiskt mycket, huset jag växte upp i till exempel.
Det är svårt att skriva om föräldrarna. Hur begränsar jag mig?
De har stöttat mig i allt jag har tagit mig för, vad jag kan minnas. Jag kan inte åminna mig ett enda "viktigt" val jag har gjort, där de på allvar har försökt knuffa mig åt det ena eller andra hållet, jag har helt enkelt fått bestämma själv. Alternativt var de så duktiga på att knuffa försiktigt att jag inte märkte det. Jag minns en period där jag tjatade om att få en moppe, för att Sara hade en. Det slutade med att de gick med på att jag köpte en för mina egna sparade pengar, om jag ville det hellre än att satsa på körkortet ett par år senare. Jag köpte ingen moppe. Det var bra att få ta det beslutet själv.
Jag är mycket av mina föräldrar, vilket jag till stor del upptäckt först de senaste åren. De uppenbara sakerna har jag vetat länge, andra har jag kommit fram till nyligen. Jag är glad för att jag är lik dem, men vill också vara medveten om vilka sidor jag har ärvt, så att jag kan vårda de egenskaper jag tycker bäst om, och utveckla andra.

måndag 22 november 2010

Dekorera mera.


Min första tapetserade möbel, inspirerad av den här fina bloggen som jag följer.


Istället för helsvart har vi nu en mönstrad hallmöbel. Sambon tog sig friheten att även byta handtagen på mittenlådan vilket blev mycket bra.
Jag rekomenderar alla att tapetsera lite mera.

söndag 21 november 2010

Gå-bort-present.


En "gå-bort"-present. Kan man säga, i dubbel bemärkelse?

Day #2

My first love - min första kärlek.

Ja jag minns det som igår... . Nu har jag tyvärr inte min gamla dagbok till hands, annars hade jag kunnat citera mig själv mer exakt. Men som jag minns det lät det ungefär så här
"...jag är så kär så kär så det går inte att förklara hur kär jag är..."
Det är möjligt att jag hade haft små "kärlekar" innan denne, men vart drar man gränsen mellan lek och kärlek? Just när det gäller just denna person så kan jag faktiskt minnas hur kär jag var. Hur det gjorde ont i kroppen, pirrade och gjorde mig halvgalen. Det känns ju väldigt konstigt att tänka på detta, när man ser åttaåringar idag. För åtta år, var jag. Har åttaåringar sådana känslor? Ja uppenbarligen, och det är väl tur att jag minns detta så väl själv.
Själva objektet för min kärlek var en herre vid namn Erik Arvidsson. Jag tror att jag minns...att han hade nummer 21 på en pärm i skolan, och det var hans lyckonummer. Det var tydligen viktigt för mig att veta då. Det var säkert mitt lyckonummer också, just då.
Vad jag minns frågade jag aldrig chans på Erik A, jag beundrade på avstånd. Och efter ett tag gick det väl över. Jag hittade antagligen någon annan att beundra.

torsdag 18 november 2010

Lita inte på Arnold.

Idag fick jag ett bryskt uppvaknande, på väg hem från jobbet. Kanske finns det fler som liksom jag lever i tron att vissa saker är på ett visst sätt, men nu ska ni inte vara så säkra på er sak.
Det första ni ska betvivla, är er tro på Arnold Schwarzenegger, ty här ska ni få höra.
Har ni sett filmen Twins? Jag tror i alla fall att det är i den filmen Arnold befinner sig i närheten av en bil, där billarmet tjuter. Arnold lyfter då sonika upp änden av bilen till en viss vinkel, och larmet slutar. Detta för att billarm har den funktionen att när bilen bogseras, då ska larmet stängas av när bilen hissats upp i en viss vinkel. Odrägligt skulle det väl bli annars.
Men hör!
Idag, under min promenad hemåt efter jobbet, hör jag ett larmande som närmar sig bakifrån. "Vad är det för bil som låter så?" - undrar jag förstås. Och visst kom larmet från en bil, som var upphissad baki en bogserare. Ett ihållande, ilsket tjutande som så småningom försvann bortåt vägen. Larmet hade inte alls slutat när bilen hissats upp!

Är Arnold är en lögn?? Kan jag inte lita på någonting av det jag sett i hans filmer? Är det hittepå? Måste jag också revidera det jag har lärt mig från andra filmer?
Nu vet jag då varken ut eller in. Kan man inte lita på tv så vet jag inte vart jag ska vända mig. Jo, internet kanske.

Kör en ego-månad...

Det cirkulerar diverse "utmaningar" i bloggosfären. Det är ingenting jag har nappat på tidigare. De flesta går ut på att man ska skriva så mycket som möjligt om sig själv, vilket har känts för egotrippat och omodest.
Nu tänker jag dock hoppa på en, eftersom jag inte har något bättre för mig. Den utspelar sig över en hel månad. Här nedan kan ni se vad som väntar.

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

söndag 14 november 2010

Time off...

Det verkar som att Kära Elsa kan behöva ta tjänstledigt snart. Sedan jag fick beskedet om att jag skulle få en provdocka i födelsedagspresent, dvs 3-4 timmar sedan, har min framtid förändrats å det mest drastiska. Åtminstone i min fantasi... . Uppenbarligen när jag en illusion om att en provdocka är det enda som krävs för att slå igenom som superdesigner.
Vi får väl se hur det blir med det där. Liksom så många andra drömmar.

Hurra för mig.

Jag har redan börjat fira min födelsedag, ett par månader i förväg. Jag har nämligen fått två av mina önskepresenter redan!
Ett stycke innebandyfodral och ett stycke provdocka. Därför är det väl bäst att jag redigerar mitt tidigare inlägg, så att det inte blir några dubletter... .

Jag passar på att lägga upp en förklaring till varför jag önskar en ny pyjamas/myskläder. Jag fick ju en i present för inte så många år sedan, men tydligen har jag krymt minst ett par decimeter sedan dess? Om jag så drar upp brallorna till armhålorna så trampar jag ändå på dem. Det blir visserligen varmt om föttren, men snubbelrisken är hög. Och möjligheten för personer i min omedelbara närhet att kliva på dem så att jag inte kommer någon vart, är även den allt för hög.

fredag 12 november 2010

Det ska löna sig att bli gammal...











Det börjar komma frågor om vad jag önskar mig inför dagen D. Därför kommer här en önskelista på några dyra och mindre dyra prylar.

(Provdockan på bilden, från http://www.bergman-johansson.com/ redan inhandlad! Tjohoo!)
Våffeljärn, för en våffla i taget... dvs ett litet smidigt järn som är lätt att förvara.
Spa-prylar! Det blir många bad... badbomber, skum... .

En varm pyjamas som inte ser FÖR nördig ut. Mjukisbrallor+sweatshirt funkar bra... huvudsaken man kan lufsa runt i det hemma.
Blinkblingkrimskrams, bijouterier. Alltid kul. Men jag kan inte sticka in oäkta saker i öronen.
Ja det var väl det. Jag kommer inte att vänta mig något speciellt, men eftersom folk har frågat... . Jag blir nöjd bara jag får tårta. Med mycket grädde.

Det var det.


Min vecka i Afrika gick så hastigt förbi att jag i efterhand stundum tvivlat på att jag verkligen var där.
Nu har jag dock fått ett bevis och en påminnelse, eftersom huden har bestämt sig för att falla av. Uppenbarligen hann jag få en gnutta sol under den veckan.
Tur att jag knappt hann vänja mig vid brännan innan den försvann. Så slipper jag sakna något.
Kanske ändå låtsas att jag är lite ledsen bara för att tröstäta ett par chokladbollar... .

torsdag 11 november 2010

Jag förtjänar lyx ibland.

Igår, onsdag, var det Trerätters-Tisdag hemma hos mig.
Jag bjöds på mozarella & tomat till förrätt, musselsoppa på färsta musslor till varmrätt, och chokladbollar till efterrätt.

Ojojoj. Det höjer ribban till nästa tisdag.



onsdag 10 november 2010

De bränner i fickan.


Nej nu har jag för mycket pengar. Nu köper jag mig en sån här.

Bilden har jag tagit från Sibas nätaffär, för det lär bli därifrån jag köper'n. Bra pris. Bra bullar.

tisdag 9 november 2010

Impulsköp #1.


Är det rea så är det... .
Nu måste jag börja spela tennis.

söndag 7 november 2010

Bulleribullerbock...


...i vår kommer...vad stå opp?

I lördags flyktades det ut till stugan över dagen. Det var något "svalt", om man säger så, med en hinna av is i regnvattentunnan, och frostbitna löv som krasade under fötterna. Men det var härligt. Förutom hackspetten som jobbade på i ett träd några meter ovan våra huvuden, så var tystnaden nästintill total.


Undertecknad bestämde sig för att gå lös på en rabatt som stått torr och kal hela sommaren, bortsett från en liten buske i det ena hörnet som närmast liknar brännässla. Kanske var det något annat, men nu rök den i allafall. Passade på att göra rabatten lite större också. På väg till stugan svängde vi förbi till plantagen och köpte lite jordförbättring och lökar som skulle gå att plantera så här sent... det blir spännande till våren! Detta är bättre än tv, ungdomar!

torsdag 4 november 2010

Kärlek på jobbet.

Har man ett eget skrivbord på sin arbetsplats så har jag förstått att det är mer eller mindre kutym att pryda detta skrivbord med en bild av sin käre, sin fru/man/familj eller åtminstone sitt husdjur.
Jag vill förstås inte vara sämre och har nu ramat in min käre.

onsdag 3 november 2010

Snabb upptadering!

Tillbaka från Afrika.
Frisk från magsjukan.
Gjorde ananaspaj igår.
Jobbar sent idag.
Ska påbörja en ny tavla imorgon.