Det är ju bara det man vill.

En liten dikt av Hjalmar Söderberg passar bra på torsdagkvällen.

Speciellt en fin och sann sådan, som denna.

Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill ingiva människorna någon slags känsla.
Själen ryser för tomrummet
och vill kontakt til vad pris som helst.