Pressen och lampan.

Satt just och tänkte att det var dags för ett mer seriöst och "viktigt" inlägg, när det tjocknade till i halsen och blicken blev suddig.

Uppenbarligen var jag inte redo för den pressen på mig själv, och var nära att brista ut i gråt av bara tanken på att jag borde tänka till lite nu, vara lite smart.

Jag har flera ämnen på lager, som jag känner att jag vill ta upp, ett av dem är pressen som läggs på alla nuförtiden, från tidig ålder. Man ska kunna allt, och det man inte kan ska man jobba på. Man ska vilja allt, aldrig vara nöjd, alltid sträva högre.

Nu känner jag att hjärtat börjar pumpa oroväckande hårt i bröstet igen.

Nej jag är inte i form för det här.

Låt oss ta något halvt seriöst, halv oseriöst...som den här lampan! Den är ett seriöst loppisfynd, och fantastiskt fin, men sättet den fraktades hem (65mil) på är mindre seriöst. Bilen var tämligen fullstad... och det kan hända att undertecknad utbrast "akta lampan!" både en och två gånger.

WOooohooo!

Joråsåatt!

Nu är man faster också, till en liten rödhårig Maja.

Det firar vi med båtmössa!

Dominos

Domino är må hända inte det mest underhållande spelet, men det är något speciellt med att spela med morfars gamla pjäser.
Att lådan består av mer tejp, än låda, kan man inte finna annat än charmigt.

Kopter på vift.

När jag ändå är igång, och inte har en virkning eller nåt annat töntigt i händerna, passar jag på att slänga upp en bild på polishelikoptern design Linus T.

Himla fin är den.

Men nu åker den ner från väggen tillsammans med de vita skåpen, då väggen ska tapetseras.

Får se var den landar.

Favorit i repris - gräsänkan goes wild.

Det har inte blivit några blogginlägg på ett par dagar nu, och det har sin förklaring. Sambon är nämligen utflugen och Kära Elsa har därmed haft fullt upp med att leva wild och crazy gräsänklingsliv.

Det har, förutom setts fånig tjejfilm och ätits popcorn, virkats två sköna klänningar! Det stod klart ganska snart att garnkostnaden skulle rusa iväg om jag gjorde dessa till mig själv, så de fick bli i något mindre storlek.

Kära Elsa lever verkligen loppan. Märk väl att jag även gjorde en hatt till den ene kreationen.

Hemmet, kärleken, livet.

Efter besöket i norrland har vi nu två nya tillskott i vardagsrummet. En String blomlåda som KäraElsas föräldrar så generöst och oväntat skänkte, och en lillebror Hibiscus till den söta vi fick vid ett norrlandsbesök för ungefär ett år sedan.

Storasyster Aprikoshibiscus fortsätter att blomma som om det inte fanns någon morgondag, och det ska bli spännande att se om den lille (vars namn jag inte kommer ihåg) trivs lika bra.

Ljuvliga små ting.

Lisas Café.

Apropå fikabröe... .
Det är ingen nyhet att KäraElsa har en fallenhet för sötsaker.
Idag snubblade jag in på ett tidigare oupptäckt café för undertecknad. Fastän det flaneras mycket på söder i Stockholm, så har jag lyckats missa detta lilla hörn.
På Skånegatan 68 ligger Lisas Café, ett riktigt klassiskt kafe med rödvitrutiga dukar och lugn atmosfär. Och så, såklart, fikabröe... .
På Lisas Café är det hembakt som gäller. Bullar, kakor tårtor... överfyllda fat med godsaker. Smörgåsar görs på beställning. Och så vanligt kaffe till det, eller the, eller läsk.
Plocka själv, fika, betala sen.
Om jag har förstått det rätt så är det Lisa själv som bakar, och under mitt besök så var det hennes son som skötte cafét.
Det var en lyckad fikapaus, och det hembakta brödet gav inte bara mättnad, utan även en varm känsla i hjärtetrakten.

Gammfikabröe.

Undertecknad har snappat upp ett fantastiskt argument för att gästerna ska ta mer fikabröd.

-"He går int å frys om"

Tornet.

Under min semesterresa fann jag bland annat detta torn.
Eller rättare sagt...det var ett par utsocknes vänner som hojtade till när vi körde förbi det i min hemort. Undertecknad är som många andra, hemmablind, och ser inte det man alltid sett.

Men nu ser jag ju, att det är lite av ett konstverk.
Och jag säger om detta torn som jag ofta tänker om häftiga saker av den här sorten... - det ser ut som om det kunde höra hemma i Grim Fandango.

Semesterslit.

Det har sagts förut, men tål att sägas igen. Att ha semester kan verkligen tära på krafterna.
Självklart beror det på vad man väljer att göra under sin semester, och jag har valt att under de senaste dagarna göra så mycket som möjligt.
Snart bär det dock av hemåt igen, och jag förväntar mig då några dagars vila.

På http://linjen.tumblr.com/ finns det att läsa en del om vad jag lyckats proppa in i mitt välfyllda semesterschema den senaste veckan.

Kvällspromenad.

Norrländska landsbygden, myggornas högsäte.

Kreativt.

Gårdagens syjunta resulterade i en flodhäst.

Det ÄR likt.

De andra damerna på juntan gjorde för övrigt kärleksmörtar. Har inga foton på dem tyvärr.

Mamma Elsa och jordgubbarna.

Det ploppar ut ungar lite hursomhelst och lite härochvar, nuförtiden. Jag antar att undertecknad uppnått en sådan ålder då jämnåriga kamrater, syskon, kollegor, bildat eller börja bilda familj. Detta gör att även Elsa funderar på familjelivet, barn och allt som hör till. Det är inte aktuellt med familjebildandet i Elsas fall, men omgivningen påverkar förstås det som rör sig i tankarna.

Till exempel slog det mig häromdagen, som en blixt från klar himmel, exakt hur jag skulle bli som mamma.
För en tid sedan fick jag och sambon några jordgubbsplantor av en vän. De var så söta plantorna. Jag var hemskt omtänksam med de små . Höll dem inne för att de inte skulle bli för kalla, för varma, för blöta eller för torra. Höll dem hela tiden under uppsyn. Helst hade jag nog velat gömma dem i garderoben för att de inte skulle råka illa ut.
Så småningom fick vi en liten skörd. Med betoning på liten.
De första jorgubbarna var små, men rätt okej... men de sista fick verkligen kämpa sig fram, tycktes det. Så började bladen hänga, och vissna lite. Hela plantorna tristnade till.
Och jag som var så försiktig och så...beskyddande.
En dag tog min sambo hela plantsamlingen(utan min vetskap) och ställde ut den på balkongen, och där fick den stå. Trots att jag var orolig så lät jag bli dem. I regn och rusk, natt som dag. Och det är klart att de vaknade till liv igen. Bladen reste sig stolta och lyste starkt med sin friska gröna färg. Det har börjat komma nya blad nu, och det ska bli verkligt spännande att se nästa gång de blommar. Jag känner på mig att det blir en helt annan skörd.

Ja ni förstår.
Det är väl tur att jag lever med någon som skulle kunna slänga ut ungarna på balkongen och låta dem få lite skinn på näsan iaf.

Elsa och Josefinfinfin...

Min symaskinskinskin är så finfinfin...

Det är synd att det inte fungerar som jag vill. Jag kan liksom inte bara skrota den helt upp och ner. Den är ju så finfinfin... .





Apropå den, så hittade jag det här på warpdrive.se, en sida där de lägger upp utdrag från konversationer på chatter.

Mmm underbart!
--------------------------------------

Stal symaskin


Strax före 15 stal en gärningsman i 40-års åldern en symaskin från Huskvarna butiken på Storgatan i Linköping. Gärningsmannen uppges
ha sprungit från platsen.





måste sett kul ut


"Han tog korsstygn över storgatan."


nej han zick-zackade över stora torget


enligt polisen


sen sydde de in honom


2 månader för förargelseväckande broderi


han han aldrig STICKA särskilt långt


Det virkar lite skumt det där..


* agrajag har tappat tråden.


han hade STRUKIT omkring länge kring butiken innan han slog till tydligen


* Puhlo räcker agrajag tråden igen


men spännande, man sitter som på nålar..


Ingen mönstermedborgare precis...


Jag tänker inte ge mig in och nysta i den här diskussionen...


sax så mycket!


Pågår mycket otyg i den där stan.


Du tar det till sin spets.


ja... ändå känner jag ett stygn av oro över att jag missat nåt...


Lite söm kanske löser problemet.

-------------------------------------