Jag är mycket skeptisk till det här med att gräva ner koldioxiden.
Det känns helt fel, jag menar, hur långt är det från att sopa smuts under mattan, egentligen?
Jag är visserligen ingen miljöforskare, kemist, eller alls särskilt kunnig inom området, men jag känner ju till fenomenet att "det som göms i snö...". Må så vara att det finns nästintill oändligt med förvaringsutrymme i jordskorpan, men läs, NÄSTINTILL. Förr eller senare har vi fyllt den. Börjar vi dessutom skjuta ner koldioxiden så är steget inte långt till att skjuta ner allt annat som stör oss. Uttjänta radioaktiva ämnen, giftiga utsläpp.
Och vad vet vi om vad som händer om hundra år? Jordens delar rör på sig, plötsligt blir det jordbävning på tidigare jordbävningsfria (och avfallsfyllda) marker. Hej och välkommen åter koldioxid.
Nej jag är skeptisk.
Skjut upp det i rymden istället.
(obs skämt, min åsikt är densamme om dumpning i rymden)
1 kommentar:
Jag säger plantera mer blommor och låt dom ta hand om skiten!
Skicka en kommentar