Idag fick jag och tre av mina kollegor tillfälle att visa vår bättre sida under vår lunchpromenad. Tre ungdomar befann sig i nöd och tog sig inte ut ut parkeringsfickan med bilen sin!
Det var mycket moddigt och besvärligt och bilen slirade.
Självklart kavlade vi upp ärmarna och sköt på, vilket inte gav något som helst resultat. När min kollega tog en titt in i framsätet, knackade på rutan och bad chaffören att lossa handbromsen, så trodde vi att det skulle gå lättare, men icket! Bilmotorn varvade upp som en galning, utan att hjulen drog ett endaste varv. Min kollega hojtade ytterligare en gång till chaffören, denna gång en önskan om att ungdomen skulle lägga i en växel. Och se, då rörde det på sig. En knuff och bilen var ute.
Det var dagens goda gärning det, och jag är glad att det inte var jag som satt i förarsätet.
1 kommentar:
Åh herre! Nån som är sämre än mig på att köra bil.
Skicka en kommentar