Ungefär samtidigt som mitt körkort går ut, passar jag på att tappa mitt tjänstekort som ju är min andra legitimation. Ett par dagar senare får jag en blackout vid bankomaten, glömmer min kod och trycker fel så många gånger att jag spärrar det. Bryter ihop och står och grinar en stund utanför daglivs, och förbannar alla människor som väsnas och trängs. Beger mig stressad vidare till ett möte, på andra sidan stan, till vilket jag behövde pengarna. Kommer just precis i tid, bara för att upptäcka att vi har missförstått varandra och får stämma ett nytt möte.
Det var igår.
Idag spillde jag under lunchen ut mitt vattenglas två gånger inom loppet av två minuter. För en stund sen plingade det på en mystisk kille som sa att han var från Eon. Jag tror att han var en kriminell knarkare. Jag är ensam hemma och känner mig extremt obehaglig till mods. Jag kan inte ringa polisen, för jag har ingenting konkret som säger att han ljög. Samtidigt kanske jag bidrar till att grannar blir lurade om jag inte gör något.
Jag vet inte om det är värt att jag går till jobbet imorgon.
Suck. Lovar det är klunsen...
1 kommentar:
Huvva så det kan gå
Ger en tydlig bild av hur livet är, det förekommer annat än räkmackor i åldrandet har jag märkt.Skapar livserfarenhet och behövs troligen för att balansera alla goda dagar som faktiskt är det dominerande inslaget i livet.
Garanterat det kommer massor av goda dagar framöver. Borde vara signatur; en som vet men jag skiter i det.
Skicka en kommentar