Ännu en kurs avslutad. Denna har inte det minsta att göra med bullar och kakor, kondis och bageri. Däremot har jag passerat det här lilla bageriet på väg till och från kursen varje onsdagkväll i ett par månaders tid. Och varje gång har det sett ungefär likadant ut. Bagaren mixtrar med sina burkar och plåtar när jag passerar första gången, och doften fylls av dofter ljuva nog att få dåndimpen av när jag passerar andra gången. Då sopar han, eller plockar med något. Alltid i rörelse vad det verkar. Det känns som att jag känner honom. Antagligen för att jag varje gång tänkt "undrar vad han skulle säga om jag knackade på och bad att få hjälpa honom med att väga upp, diska och städa undan?" Skulle han fnysa åt mig och min magra meritlista, och muttra något irriterat? Eller skulle han ytterst tveksamt be om att få fundera på saken, och kunde jag återkomma imorgon?
Det spelar ingen roll, nu kommer jag antagligen inte att kika in i det där fönstret på länge.
Kanske ska jag fokusera mer på att diska och städa hemma tills vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar