lördag 27 juni 2009

Husmodern.


Det är förstås inte BARA elände i mitt liv just nu. Ett exempel på bra saker är dessa receptböcker som jag hämtade ut på posten idag. Det är fyndade på tradera för det facila priset av 1 krona.
Kanske testar jag något av recepten, då ska jag berätta om hur det gick.

fredag 26 juni 2009

Skadedrabbat.

Den senaste veckan har följande hänt, i kronologisk ordning.

Jag cyklar hem efter jobbet och inom loppet av inte mer än två minuter så ser jag två bak-påkörningar (bil+bil), och de sker båda just brevid mig. Det känns läskigt, och märkligt med tanke på att jag aldrig sett det förut, och nu plötsligt två.

Mamma skvallrar om att syster varit med om en liten olycka med hästen och slitit av ett ledband eller något i knät. Även det känns ovant eftersom vår familj inte är särskilt skadedrabbad.

Mamma skvallrar om att far åkt in akut till sjukhuset med hjärtinfarkt.

Michael Jackson dör.

Och idag, bevittnar jag en olycka vid ett övergångsställe, där en hjullastare kör på en kvinna med skopan, eller armen som håller skopan, i hennes huvudhöjd. Jag såg inte själva smällen, men hennes skrik var hjärtskärande, liksom paniken i förarens kroppsspråk när han kastade sig ur hytten.

Allt känns så ömtåligt just nu.

torsdag 18 juni 2009

Mer regn!

Ett härligt sommarregn ackompanjerade ikväll spraket från den lilla brasa vi tillslut fick till. Jag får erkänna att vi hade våra tvivel inför vår planerade grillning denna afton (iden tycktes mer lockande tidigare på dagen, innan regnets ankomst). Men ibland måste man bara bestämma sig, och hålla fast vid det man bestämt. Så vi satsade, kollade var i hufvudstaden vi kunde elda och samtidigt ha tak över huvudet, packade grillkorven och drog iväg.
Något bestörta blev vi när vi efter en längre bilfärd och en kortare skogspromenad slutligen nådde den eftertraktade grillstugan. Det visade sig att själva grillen inte låg i stugan, utan just utanför, och var dyblöt. Och inte fanns det någon ved heller.

Men som sagt, vi hade bestämt oss. Med några briketter, lite tändvätska och ett par tidningar så fick vi till en härlig brasa.

Mmm... en härlig torsdagsmiddag blev det.

söndag 14 juni 2009

Tusenmila torp-tur.

Nja tusen mil blev det kanske inte, men bra många iallafall.
Idag, denna gråa, regnstormiga söndag begav vi oss (jag och sambon) norrut vid 10.30, och kom inte åter förrän efter 19. Under dessa timmar hann vi titta på fyra torp till salu, fika medhavd picknick i bilen, hälsa på några kor som fortsatte tugga och glo, och handla mat.

Torpen var av skiftande karaktär, och vi ratade alla utom ett...tror jag? Något var för nära en stor väg, nåt var för dyrt, nåt hade för liten gård...men ett var rätt okej, än så länge. Återstår att se vad som händer på den fronten.
Bilden föreställer ett för dyrt torp med för liten gård, samt en kräsen dam med blöta fötter.

fredag 12 juni 2009

Lärorik cykel/flyg-tur.

Under cykelturen hem från jobbet idag insåg jag att jag vanligtvis använder handbromsen som går till framhjulet. Det anade jag visserligen redan, men idag fick jag det bekräftat, och jag tänker att jag kanske ska lära mig av med detta, och använda den som går till bakhjulet istället.
En annan sak jag fick bekräftat var misstanken om att man slår en volt över styret om man bromsar väldigt hårt med framhjulet.

"Vad har nu hänt?" Tänker ni förfärat. Jo lyssna så ska jag berätta.

Det hände något så osannolikt som att jag blev rammad rakt i sidan - av en fotgängare! Och tilläggas bör att denna fotgängare gav järnet, som om det var ett 100-meterslopp, raaakt in i mig. Han hade verkligen ingen koll på att det var en människa några meter framför honom. OCH tilläggas bör att det var rött för honom, och grönt för mig. (anledningen till att han tog i så, var att det var just rött, och han hade därmed lite bråttom över vägen för att han var rädd om livhanken)
Nåväl, det hela slutade skadefritt. Jag hamnade på marken, men han lyckades halvskutta över mig tror jag och slog bara i min cykel litelite. Och han hade vänligheten att stå kvar ett par meter bort när jag kommit på fötterna och fråga om det gick bra, sen sprang han vidare.

Tur för honom att det inte gick hål i mina nyaste byxor. DÅ hade vi fått revidera skaderapporten och se på andra bullar.
Hm....mmm...bullar... . Är detta en ursäkt för att få baka måntro?

torsdag 11 juni 2009

Bananer är ju nyttigt....

Nybakt banankaka med lite glass till, det är mycket njutbart.

Good news everyone!

Paketet jag skickade till brodern för några dagar sedan, har av allt att döma hittat rätt. Denna slutsats drar jag av mms:et han skickat mig.
"Beställningen" jag nämnde i ett tidigare inlägg, gällde ett tröjtryck föreställande en viss gitarrist(tror jag), på t-shirt till både far och dotter. Och jag tror att jag lyckades!
Trycket skar jag för hand ut från vanligt skrivarpapper, och färgen fick jag på med en silkscreen-ram och en gummiskrapa.

Det är roligt när det går bra för andra, men ännu roligare när det går bra för mig.

Nu ska jag titta till banankakan i ugnen....råkade ha några bananer som höll på att bli för gamla = utmärkt ursäkt för att få baka.

Klicka nedan.

Klicka här.

fredag 5 juni 2009

Sorg i hjärtat.

Sorg i hjärta, sorg i sinne.
Idag gör Marcus Birro det klart att han släcker ner sin blogg.
Det är så tråkigt, och jag blir ledsen och förbannad.
Tycka vad man vill om den mannen, men vem har rätt att ösa skit över någon på det viset som vissa uppenbarligen gjort och gör med honom. Jag är helt för att man inte behöver tycka om allt och alla, men man behöver inte ösa skit, och framförallt inte över någon man inte känner, vilket jag tror att få gör i det här fallet. Nå, det finns många idioter. Idioter som gör det svårt för känsliga själar. Personligen tror jag att jag dumpat en del av min känslighet under åren, och gjutit om den till en sköld. Ändå är det svårt att stå emot, när den grymma vardagen attackerar från alla håll och kanter. Människors kyla, själviskhet och egoism har en förmåga att krypa in under huden, hitta de oskyddade delarna av kroppen, bita sig fast. Kanske behöver jag dumpa mer känslighet och bygga ut skölden till en mur, eller en borg. Där kan jag sitta. Men det förstås, vad gör jag för gott där.

Nå. Marcus Birro lämnar mig, igen. Han släckte ner bloggen i höstas, för att sedan väcka den till liv igen. Jag hoppas att samma sak sker denna gång, men det verkar inte så.
Han skriver att hans blogg blivit ett fönster mot en värld han tycker väldigt illa om. Det är så synd att han inte ser oss som står på andra sidan fönstret, och tittar in på något vi tycker väldigt mycket om.