söndag 23 december 2007

Julbunkern

God Jul alla önskar Bob och hans band.

fredag 21 december 2007

Det är jul

Jul...det är stressigt.
Åhnej, nu har den åldern uppnåtts när julen upphör att vara fröjdefull och istället blir förfärlig.

Nej det är en överdrift... men jag märker att jag måste anstränga mig lite extra för att inte falla in i julstressen, det gäller att tänka till hela tiden nu, varför jag gör saker, och för vem.

Det är nog så, att de flesta av vänner och bekanta innerst inne blir gladare av en lugn och glad Kära Elsa, utan presenter och dyligt, än de blir av en arg och stressad en, med famnen full av paket som är bortglömda redan ett par veckor efter julafton.

Nåväl, snart infinner sig lugnet, det är jag säker på.
Tills dess....

onsdag 12 december 2007

Stenklockan som inte ville visa tiden

Vem kunde ana, att det var så svårt att sätta ett urverk på en bit sten.
När nu projektet har vilat i ett år, ser jag mig snart tvungen att ge upp.
Men inte än!
Vilken dag som helst nu dyker det nog upp en urmakare som frågar om inte någon har en bit sten som han/hon kan få sätta ett urverk i.

En present till systersonen.

måndag 3 december 2007

Vildmarksliv

Häromdagen spatserade undertecknad över polismyndighetens ägor, på Kungsholmen i Stockholm. Och ut ur betongen, från ingenstans, hoppade en stor fälthare fram.
"Hoppsan!" Utbrast KäraElsa, utan minsta intention att vara fyndig.

Det var som tusan, att man ska behöva släpa sig ner från norrlands urskog, in i storstadsträsket, för att få se en alldeles levande och vild hare.

Dagen efter var den inte kvar, då hade den rara ulltussen slunkit ur storebrors nävar.
Den lyckans osten.

onsdag 28 november 2007

lll

"-Stop fooling around, Bob. This is a serious mission!"

tisdag 20 november 2007

Bildserie - "Far klipper."

Om levandets vara, alltings förgänglighet och den ständiga pånyttfödelsen.








Nej det är bara far som klipper gräs.

lördag 17 november 2007

Ica och hotet mot mångfalden.

Det har hänt nu, det de varnade för på den där postern i våras.

I matbutikerna har fler och fler fabrikat ersatts av ett enda, ja i allafalla i Ica-butikerna. Och då är det inte svårt att lista ut vilket fabrikat som tagit över - Ica:s egna så klart. Som ogräs har det hejdlöst spridit sig över hyllorna i butikerna.

Det är ju ingen nyhet att affärer som Ica och Konsum har sina egna fabrikat...vem minns inte Blåvit med dess minimalistiskt designade förpackningar. Personligen saknar jag Blåvit, eftersom deras vaniljglass var så god. Men, det brukade vara på en mer lagom nivå. Affärernas egna märken var billigast och såg som lågprisvaror. Kanske ingav detta en viss skepticism i konsumentet, som då hellre valde en något dyrare produkt.

Nu har det dock smygit sig in ett antal andra lågprismärken i butikerna. Fabrikat som Eldorado och Euroshopper slår alla rekord i prisdumpning. Vilket inger en viss skepticism... . Dessa fabrikat är dessutom utländska, vilket i våra ögon antagligen ökar risken för att det döljer sig en hel del läskiga saker i burkarna. Men tack vare att de är så väldigt billiga, trillar de ner i korgen ändå.
Dessa nya lågprisvaror är troligtvis de som givit Ica:s eget märke ett sådant uppsving. De sätter sina priser just ovanför Eldorado och Euroshopper, men under andra väletablerade märken som Felix och Arla. På detta vis uppstår det gyllene mellanläget, som vi i Sverige tycker så mycket om.
Ica är inte för billigt och inte för dyrt, och dessutom är det svenskt och ganska tryggt - och hej och hå vad det rasar ner Icaprodukter i kundvagnen.

Och Felix och Arla försvinner...

måndag 12 november 2007

Måndagen...

Saker som kan uppröra, en måndag:

- Att vakna.

- (ännu) En man som sitter så bredbent på tåget att personen brevid får sitta längst ut på sin plats.

- Någon som pratar alldeles för länge om ingenting, och inte märker, eller struntar i, att de stör.

- En mor som tagit med ett alltför litet barn till en föreställning där man måste sitta still och vara tyst en timme, och inte sparka personen framför i ryggen.

- Att du upptäcker just precis lite för sent att du sitter på fel tåg på väg hem.


Saker som kan glädja, en måndag:

o Att vakna till karaktären Katlas "Sju sorters apa!"

o Någon som öppnar dörren åt dig när du känner dig osynlig.

o En klok människa som ringer och berättar att "det är på riktigt".

o Kakor till 15.00-fikat.

o Dansföreställningen Potatislandet

lördag 3 november 2007

Första snön

SNÖKAOS
i Stockholm

SÅ DRABBAS DU
-gata för gata












Storstads-svamp på stubbe i nysnö.

tisdag 30 oktober 2007

Cops - min musa.

Tv-programmet Cops känner många av oss till. Och för er som inte känner till det... ja det är ingenting ni behöver känna till, egentligen... .


Det är ett alldeles jättehemskt program som speglar kriminalitet och misär i USA, och samtidigt framställer "bovarna" som förlorare, människor man kan driva med. Polisen däremot kör med hårda batonger, raka rör, ofta en översittarattityd och ofta, enligt untertecknads mening, övervåld.

Nåväl...

Som med de allra flesta "dokumentära" tv-program liknande detta, är det svårt att avgöra vad som är på riktigt och inte. Vid en närmare analys så inser jag ju att det till stor del är kameramannens sätt att filma som ger programmet dess karaktär. Det kan hända att en polisman eller kvinna står och talar vänligt med en missbrukare, och kameramannen får för sig att zooma in missbrukarens tänder, eller hår, eller något annat som ser ovårdat ut. Det är dumma, respektlösa, skvallerblaska-fasoner.

Tidigare kunde KäraElsa inte alls med att se programmet, men när jag funderat tillräckligt över det, och hittat en distans till eländet, så kände jag att inspirationen började flöda till tonerna av ..."bad boys, bad boys"... . På något sätt har programmet Cops blivit något av en musa som lockar till skaparglädje, vilket låter helt sjukt.



Kanske är det för att det får mig att känna mig tacksam för det jag har, och ett behov av att ta vara på mina möjligheter.

måndag 29 oktober 2007

Söndagen

För den som vill avsluta en söndag på ett bra sätt, kommer här ett tips.

En lyxig middag bestående av varm nyponsoppa, med havregryn - eller för den som vill piffa till det ytterligare - med digestivekex som smulas ner i soppan.
Middagen toppas med en lax/skagensnitt, och avrundas med en kaffechokladböna till efterrätt.

Till detta passar kallt kranvatten alldeles utmärkt.

Efter middagen är det hopp i säng med Nintendo DS och Zelda tills ögonen trillar igen.

måndag 15 oktober 2007

Dagens glada nyhet

Dagens glada nyhet kan vi bland annat läsa på vk.se
http://www.vk.se/senastenyttart.jsp?article=145207&categorylist=10,4,6,32,39

Fantastisk, och skrämmande.
Svepte förbi interpols hemsida för någon vecka sedan och läste om den efterlyste mannen, samt tittade på fotot av honom.
http://www.interpol.int/Public/THB/vico/Default.asp
Och nu visar det sig att deras arbete fungerat, han må vara på fri fot, men han är identifierad.

Det är lite skrämmande att se hur liten världen är, och hur svårt det är att faktiskt vara anonym. Men det gör inte så mycket att Storebror har ögonen på undertecknad, när det leder till att sådana bovar som mannen ovan, åker dit.


071019: Senaste nytt är att snubben gripits i nordöstra Thailand. Undrar just hur hans tid i fängelset kommer att bli.

onsdag 10 oktober 2007

Telefontankar





..mjaaa haaallååhh...


När man pratar med någon över telefon, någon man aldrig träffat personligen eller sett, så är det fritt fram att skapa sin egen bild av hur kroppen till rösten ser ut.


Igår talade KäraElsa med den noble damen här till vänster.

måndag 8 oktober 2007

Tadaaa, ännu en nyans av brunt.

Man får konsumera mera, om man gör det på fina grejer.

söndag 7 oktober 2007

Mmm...havregrynsgröt.



Åter igen icke önskat besök i hemmets lugna vrå.

Det var knappt en månad sedan första konfrontationen, och i afton var det alltså dags igen, till stort förtret. Självklart skulle skafferiet ha rensats i större utsträckning efter första besöket... det är lätt att vara efterklok.

Inte känns det bättre att jag hann koka havregrynsgröten klar, och såg dem först vid en närmare titt i grytan. Jovisst, det var bra att jag inte hade hunnit hugga in... men det var å andra sidan inte så länge sedan jag gjorde havregrynsgröt sist, och slevade i mig alltihop utan att kasta en andra blick på vad den eventuellt kunde innehålla förutom havregryn.
Nåväl, det förflutna kan man inte ändra på, men kanske det går att ändra inställning till dessa små kryp, tänkte jag. Kanske jag kan göra något för att undvika ytterligare ett nervöst sammanbrott med störtgråt och yrsel, om de åter skulle dyka upp, i framtiden.
...
En av de största orsakerna till rädsla är okunskap, tänker jag. Möter man en man med blodiga kläder och kniv i hand, så kan man lätt bli rädd, om man inte sitter inne med kunskapen om att han arbetar som slaktare. Så jag glider ut på den vida vebben, för att finna information om dessa kryp, mer kundskap skall leda till ökad acceptans! ...tänker jag.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Svartbrun_mj%C3%B6lbagge

"Svartbrun mjölbagge (Tribolium destructor) är en mörkbrun och avlång (5 mm) skalbagge som äter mjöl- och grynprodukter. Den importerades av misstag till Sverige under 1940-talet genom spannmålsprodukter från varmare länder. Det är dock ovanligt att de kommer så långt som till våra hem, men inte omöjligt. De kan också vandra i rör mellan lägenheter. Har en mjölbagge väl kommit in i ett kök kan den lägga hundratals ägg som kläcks till små gula larver för att sedan bli skalbaggar."

Den artikeln gjorde ingenting för att öka min acceptans.
Ursäkta språket, men...så jävla äckligt.

tisdag 2 oktober 2007

fredag 28 september 2007

Toleransen som försvann i flytten.

De säger att folk i Stockholm är mer stressade än de som bor i mindre orter. Blodtrycket ska visst vara högre.

För undertecknads del verkar det som att Toleransen försvann i flytten från den norrländska tätorten till den kungliga huvudstaden. Mycket möjligt är, att det hör ihop med ökad stress och ökat blodtryck. Det kan också bero på att det helt enkelt finns så många människor.

En tätare massa, ett större behov att fjärma sig. Varje dag för många som kommer för nära.

Ett sätt att separera sig från mängden, är förstås att idiotförklara alla andra. Någon pratar för mycket, någon står i vägen och märker ingenting, någon luktar för kryddig mat, någon... . Det finns många någon i en större stad.


måndag 24 september 2007

"- Gört!"



lördag 22 september 2007

Gamla Stan 2007-09-19 kl 16:48

Ursäkta Världen...men just i denna stund hatade jag dig djupt.





Senare har jag skapat mig en illusion om att det kanske var upphovsmannen/kvinnan själv som tagit ner den för vinterförvaring... . Ja så är det nog. Så måste det vara... .





(Se inlägget från 13:e augusti.)

fredag 21 september 2007

Trettioårskrisen

Trettioårskrisen är i den mänskliga historien ett relativt nytt begrepp.

Det är först efter medeltiden, i samband med en högre levnadsstandard, som den fick sitt fotfäste hos människan.

Under tiden som grottmänniskor drevs vi mer av instinkter och en strävan att överleva. Det var under denna tid betydligt svårare att föda sig själv och sin familj, att skydda sig mot väder och vind, och kanske framförallt alla sjukdomar som härjade vilt. Denna eviga strävan för överlevnad gjorde på ett sätt att hela livet var en stor kris, och i och med detta fanns inte plats för mindre, personliga kriser.

Under medeltiden kunde man börja ana tendenser till att människan lade mer press på sig själv, och hade man inte lyckats producera avkomma vid en ålder av tjugo, så var det förstås dags att börja oroa sig en aning. Dock var det så att män och kvinnor under denna era var hårt styrda av politiska och religiösa överhuvuden. Det var ett orättvist samhälle. Människan hade inga större problem med att producera avkomma, men den energi de hade över lades inte på några personliga kriser, utan riktades mot de mäktiga herrarna som höll i tyglarna.

Ju mer jämlikt det blev, och ju högre levnadsstandarden blev, desto mer frågor väcktes och desto mer tid lades på att sträva efter det lilla extra. Det handlade inte längre om ren överlevnad, utan helt enkelt om en guldkant. Då medel på uppnådd ålder låg runt 60år vid den här tiden, så var det lagom att börja oja sig ungefär vid trettio, då halva livet hade gått och man visserligen var vid liv och kanske till och med hade hälsan, men inte längre nöjde sig med att ha uppnått endast detta.

Ju mer samhället utvecklades, ju bättre ställt vi fick det, desto högre krav ställde vi för att vara nöjda. Medel på livsålder höjdes, och när det så småningom blev mer och mer vanligt att en ålder av 80 och över uppnåddes, uppkom den nya mittenlivskrisen - 40års. Därmed inte sagt att 30-års krisen försvann. Levnadsstandarden är vid det här laget så pass hög, och världen ligger så mycket mer öppen och för fötterna på människan, att möjligheterna tycks oändliga. Detta ger förstås upphov till mer stress, och mer krav. Mycket ska hinnas med, och det numera finns utrymme för både 20, 30, 40 och 50års-kris.

tisdag 18 september 2007

Att bo bland betongen

Det är ingen överdrift det här med storstäder och betong....

I vissa delar av Stockholm regnar det betong.


onsdag 12 september 2007

Turistande i 110 knyck

Det är väl ingen hemlighet, att Sverige kryllar av mer eller mindre sevärda sevärdheter, i form av diverse...
Diverse bruk, bodar och bebyggelser... konstverk, vyer och historia.

Har du lite bråttom, kanske behöver ta dig från Umeå till Stockholm, eller tvärtom, och väntar dig en tråkig transportsträcka på 65 mil E4:a, så kommer här lite glada nyheter.

Det finns faktiskt en hel del spännande att spana efter längs denna väg, och du behöver aldrig lämna bilen!

Den första bocken på listan kan du göra en bit norr om Stockholm, när du passerar:

*Hjulskydds-gården. Det är nästan precis vad det låter som, ett riktigt spektakel, resultatet av någon påhittig filur som bestämt sig för att smycka gården med hjulskydd.


Därefter följer...


*Strutsfarmen, 5,5 mil söder om Gävle.

*Dragonsgate - en "riktig" kinesisk sevärdhet, i Älvkarleby.

*Stridsflygplanet, i höjd med Söderhamn.

*Det stora strykjärnet på ett tak i Harmånger

*Skorstenarna, södra infarten till Sundsvall. På kvällen lyses de upp i spännande färger!

*Y:et -e n färgglad skulptur av Bengt Lindström, norr om Sundsvall.

*Högakustenbron(+ ett vindkraftverk).

*Björnstugan med giraff-hoppborg, strax söder om Ullånger.

*Jätte-kläd-galgen, Ullånger.

*Trollgubben på taket, strax innan Skuleberget.

*Skuleberget, Kramfors

*Plåtfisken, norr om Kramfors.

*De tre bågarna, ett konstverk strax söder om Örnsköldsvik.


Någonstans längs vägen finns även en stor tekanna på ett tak, men exakt var är det ingen som vet. Det kan eventuellt även finnas en stor kniv och en stor gaffel, någonstans...


Trevlig resa! Men glöm inte att hålla ögonen på vägen också, du som kör.

torsdag 6 september 2007

Vuxenpoäng... helt fantastiskt.

KäraElsa har kokat sin första marmelad.

Det var fantastiskt.

Somliga säger att söndagar ska spenderas i sängen, men att koka marmelad ska inte underskattas.

Det är något alldeles speciellt med att äta hemmaodlat. Och när man tillagat något från början till slut, något man vanligtvis köper färdigt, då är det en alldeles speciell tilfredsställelse som infinner sig.

När det denna gång var något så märkligt, men enkelt och över förväntan gott, som krusbärsmarmelad! Då var succén ett faktum.

Moget, -ja. Det är tur att det är så fasligt mycket socker i marmelad, annars hade det nästan blivit för många vuxenpoäng på en gång.

tisdag 4 september 2007

Vad är det som händer...?

Knappt har dammet lagt sig sen porslinsfats-incidenten, så var det dags igen.



Denna morgon vaknade jag som vanligt av väckarklockans ilskna pockande, gnuggade ögonen och gick upp för att att göra frukost.

Men det som var annorlunda med just denna morgon var att jag möttes av en praktbotia, Chromobotia macracanthus, i soffan.


En... sån...? Där...? I soffan?


Den var matt och stilla, men vid en närmare titt så kippade den faktiskt. Efter ett par minuter i akvariet kvicknade den till och betedde sig som om inget hänt.

Vad är det som händer...?

Det finns ett litet hål i locket, som på bilden syns som en mörk liten fyrkant i det närmsta hörnet...

Ojojoj.

lördag 1 september 2007

Sommaren


Lycka är...
en god vän som bjuder på hemkoke-latte, och hembake-chokladbollar.

torsdag 30 augusti 2007

Mysteriet med fatet...

Så här några dagar efter publicerandet av inlägget om det mystiska fatet och den stora spindeln i hörnet, så kanske det är dags för en liten förklaring.

Den kommer att skänka lite ljus över mysteriet, även om förklaringen är lite av en högoddsare den med.

I huset, med lägenheten, med köket där detta scenario utspelade sig, så pågår ett renoveringsarbete, se inlägget från 13:e augusti.

En del av detta renoveringsarbete består i att borra i ytterväggarna. Detta i sig leder till en del vibrationer som kan få saker och ting att röra på sig inne i lägenheterna... .

Strax till vänster i det lilla köket är diskbänken, med diskställ. I detta diskställ lämnades fatet på morgonen.

Så vibrationerna fick porslinsfatet att trilla ner på golvet och lägga sig på tröskeln, utan att så mycket som kantstötas. De lyckades även skaka fram ett spindelfossil från någon gömma någonstans.

måndag 27 augusti 2007

Med ögonen slutna...

With her eyes closed...
the boats became goats.

torsdag 23 augusti 2007

Kräftsäsong...

...och vi vet ju sedan tidigare, att hemstickat är godast.
Denna raring kan, tro det eller ej, bli just DIN.
Men då gäller det att hänga på nu bums med detsamma för att hinna ikapp.

Kräftfisketävlingen, och mycket annat spännande, hittar du på http://www.ovetv.com/.

onsdag 22 augusti 2007

Det var märkligt, det var det.

Oftast när man kommer hem, efter att ha varit borta, så ser det ju ut ungefär som när man lämnade hemmet. Eventuellt är det lite dammigare, om man varit borta länge, det kan också lukta lite annorlunda, om man till exempel har olämpliga sopor kvarliggandes under diskbänken.

Nå, idag när undertecknad dundrade in i lägenheten efter en hård arbetsdag, då såg det ut så här där hemma.




Det är väldigt märkligt att det står ett fat på tröskeln in till köket.

Och vidare,
jag misstänker att den lille(store) pricken i hörnet, har minst ett ben med i spelet.















måndag 20 augusti 2007

Projekt drake - klart och betalt.

GRRraaoooouuwl.


Livsfarligt mjuk drake.



Snart provar den sina vingar för första gången...

"Sikta norrut vännen, norrut"!

onsdag 15 augusti 2007

Gerillastickning

Har ni sett en gerillastickning...?

Denna finns att skåda precis utanför caféet Fotöljen på Hornsgatan i Stockholm.
Är det inte härligt så säg. Grafitti i nytappning.

tisdag 14 augusti 2007

Spegel, spegel...

Det existerar någon slags mystiskt spegelförbannelse.


När undertecknad i ensamheten, och framförallt i ensamheten i hemmets lugna vrå, speglar sig, ser hon rent av ofta en riktigt vacker spegelbild.


MEN rör sig någon annan i samma rum eller i rummet brevid under tiden hon speglar sig, då är det oftare rena rama monstret som glor tillbaka där i spegeln.

Märkligt, must be a förbannelse

måndag 13 augusti 2007

Oväntat besök

Hoppsan, sjungade polacker strax utanför fönstret.
Hjärtstnörpe var ordet.
Nåja konstigare saker har man väl varit med om, trots att detta hände på andra våningen.


Min första impuls-känsla säger mig att jag borde baka bullar och bjuda dem. Varför det?

Dagens fynd

En ros bland betongen...
björnen utanför Gamla Stans T-banestation


















tisdag 7 augusti 2007

Av att cykla blir man smart

Det är förstås nyttigt med frisk luft och att röra på sig, men det finns ytterligare en poäng med att ta sig fram med cykel, - eller "hjonne" som det kallas i stan där jag huserar.

Genom att cykla till och från jobbet i ett par veckors tid har undertecknad ökat sitt självförtroende med minst 10 p. Kanske ett par poäng genom att jag lärt mig hitta, och vågat mig ut i storstadstrafiken, men allra mest, runt 8-9 p skulle jag tro, har jag stigit i graderna hos mig själv på grund av de cyklister och i viss mån gångare jag har runt mig när jag cyklar. De ger nämligen tillfälle till rejäla utskällningar från undertecknad. Dessa sker förstås i tysthet, inuti mitt huvud, men de resulterar alla i samma slutsats - "töckna idioter". Och vi vet ju alla, att i samma stund man lyckats idiotförklara någon, så stiger det egna värdet en nivå, eftersom medel på den sammanlagda massans iq då sjunker.

Detta fungerar kanske inte lika bra på landsbygden, men bor du i en större stad och cyklar under rusningstid kan du räkna med att snart kunna geniförklara dig själv. Så länge du gör det tyst. För du vill förstås inte veta vad de andra cyklisterna tyckt och tänkt om DIG.

måndag 6 augusti 2007

And the winner is...

Efter att noga ha övervägt alla förslag i filmtävlingen, måste jag ge med mig och ge segeräran åt en riktig klassiker.
Motvilligt får jag erkänna att jag är en riktig sucker för musikal och dans, så
förstapriset går till.....tadaram!: -Mallanbrallan och filmen Dirty Dancing.
Den håller ännu, det gör den faktiskt, och det säger inte lite med tanke på hur många år den har på nacken. Mallanbrallan föreslog också Bring it On, även den sjysst en dansfilm, vilket blev spiken i kistan i denna tävling. Spiken i skattkistan alltså, den som innehåller En prins i New York!
Grattisgrattis, och tack för de andra förslagen. Det finns tyvärr inte tröstpris, men håll utkik efter andra tävlingar!

lördag 4 augusti 2007

Den bästa kladdkakan

...har jag tyvärr inte receptet på. Då skulle det förstås ligga inbäddat i det här inlägget.

Men för den som har vägarna förbi stadsdelen Söder i Stockholm, så finns den att förtära i trevlig miljö på cafét Fotöljen på Hornsgatan. Mmm-hm!
En redig bit saftig kaka, till ett redigt och saftigt pris visserligen, - men unna dig.

De har dessutom trevliga tapeter och gott kaffe.

fredag 3 augusti 2007

TÄVLING! TVÄLING! TÄLING!

I helgen avgörs KäraElsas stora film-tips-tävling! Hälften av förslagen som kommit har med förtjusning kollats än så länge...mm...aha mhm, jao mm...intressant, intressant...

Ännu finns det tid att komma med fler förslag!

Det är ett finfint pris som står på spel, tänk på det kära bekanta och obekanta.

Arvegodset

Den fungerar!
Med fara för liv och lem...

Film hämtad från värden för godset; blogger linuspalinjen

tisdag 31 juli 2007

Dumt att drömma

Härligt härligt, men farligt farligt... . Förutom snusk skulle det även kunna gälla begreppet DRÖMMA. Och med det menar jag dagdrömmarna...de avlägsna planerna med de ytterst svåruppnåeliga målen.

I yngre dar drömdes det jämt och ständigt om både det ena och det andra. Rikedomar, dolda talanger, skönhet och makt. Men jag antar att man tröttnar, ju mer man får det bekräftat för sig att drömmarna inte kommer att slå in. Eller snarare, ju mer man inser vilken ansträngning som skulle krävas av drömmaren för att i verkligheten uppnå dessa avlägsna mål.


På något sätt känns det som att jag inte har rätt att drömma om sådant jag inte är beredd att slåss för. Lite ungefär som att den som inte sopsorterar, låter bilen stå ibland, eller på annat sätt värnar lite om miljön, inte "har rätt" att oroa sig för växthuseffekten.

Nå, jag dömer på intet sätt den som drömmer drömmar fjärran verklighetens ramar. Det är bara det att jag själv försöker låta bli, kanske för att undvika att såra mig själv då något av det värsta jag vet, är att inse att något är omöjligt.

Dröm gärna på, ni som kan. För det är ganska härligt om man kan undvika att ta saker och ting på för stort allvar.

söndag 29 juli 2007

LEDIGA!





fredag 27 juli 2007

Resan går västerut

En ny hylla där undertecknads hatt kan vila - en ny bostad. 2 kvadrat mindre än den nuvarande( joda, det går att bo mindre).
Det är verkligen sant, att det är kontakter som gäller om man vill lyckas med något knepigt, så för er som vill lyckas...var snälla mot er omgivning, om inte annat så för er egen skull.

Bandhagen

Bandhagen växte fram under 1950-talet enligt dåtidens ABC-modell, det vill säga en stadsdel med arbetstillfällen, bostäder och centrum.
Bebyggelsen består till stor del av låghus med tidstypisk utformning med stora gårdar och mycket grönska. Ett antal punkthus bryter av och ger området en varierad karaktär.
Bandhagens centrum, som ägs av HSB, har sin 50-talscharm väl bevarad. Området är klassat som kulturhistoriskt värdefullt av Stockholms stadsmuseum.I början av 1990-talet byggde HSB nya bostäder i anslutning till centrum med många utsmyckningar i portar och på gårdar. Populära är bland annat Aline Magnussons djurskulpturer som katten "Tinker Bell".

År 2002 bodde det 5 190 invånare i Bandhagen. I området finns tre skolor, Bäckahagens skola (årskurs 1-9), Bandhagens skola (årskurs 1-6) och Bandhagens vuxengymnasium. Här finns också Vantörs största parklek, Bandängen, med stor lekpark, djurhagar och plaskdamm.


texten är hämtad från www.stockholm.se

torsdag 19 juli 2007

Får jag dra alla dina hårfina problem över en kam?

Hur kan någon sparka ut en sån rar och älskvärd själ som KäraElsa? Ja det kan man undra. Men nu har det hänt, och det är jobbigt för att det är så tråkigt att packa. Och så återstår ju förstås det lilla knixet att hitta någon annans stans att våldgästa. Men det är bra för att man får tröstäta, chips till exempel. Eller bullar. Mm bullar.

Två projekt kan nämnas som en Cliff-hängare; projekt Drake - vars nos den var av garn, och projekt Försnällning av soldat - semestertider.

tisdag 17 juli 2007

"The royal penis is clean your highness"

En prins i New York, eller "Coming to America" - Vilken rulle!
Det finns filmer som kan ses om och om igen.
En prins i New York, eller Coming to America som originaltiteln lyder, är en av dessa. Jag vet inte vad det är som gör att jag inte tröttnar på den...? Nu blev visst undertecknad så peppad att den nu rullar i bakgrunden...oh juvliga djungeltrummor.
En annan film är Shrek, 1 och 2. Det är bra att det finns två(snart tre), så blir det lite variation iallafall. Ytterligare en, som ligger som bubblare, är faktiskt Blast from the past. Men eftersom den inte tillhör bloggarinnans samling, har den inte provkörts ordentligt, så det är svårt att säga om den håller för hundratalet genomkörningar. Det känns som att den har potential dock...liksom Sällskapsresan 1 och 2.
Tips på fler filmer som kunde passa in i denna kategori emottages tacksamt, och eftersom undertecknad råkar vara ägare inte bara ett, utan TVÅ fina dvd-exemplar av filmen En prins i New York tänkta hon att det kunde vara lämpligt att utlysa en liten tävling för att pusha på lite!
Bästa förslaget på en lagom lättsam/snygg, eller på annat sätt slittålig film, får ett alldeles eget exemplar av En prins i New York hemskickat i brevlådan. Kom igen, in med förslag! Vinnaren presenteras om nån vecka eller två!

fredag 13 juli 2007

En stund framför naturrutan

Naturen är skön. Det finns mycket läskigt, som sniglar och fästingar, men det finns också mycket härligt, som blåbär och fallna löv som luktar höst.

Framförallt är den avsvlappnad och okomplicerad, i den mening att alla organismer "under" människan fungerar mest på instinkt och inte tänker så mycket.

Det finns t ex ett visst kryp som faschinerar mig. Jag har bilden av att det är ett duktigt och starkt kryp, och den bilden har jag antagligen skapat mig med hjälp av en massa olika yttre faktorer. Det finns till exempel ett uttryck..."Flitig som en..." och det är välkänt att de kan bära pryttlar flera gånger tyngre än sig själva. Filmen Antz... . De har de ju ett häftigt hus...och de jobbar alla tillsammans mot samma mål. En myra skulle aldrig sätta sig på tvären helt plötsligt och bryta sig ur gruppen för att den helt enkelt inte iiids springa fram och tillbaka till stacken hela tiden.
Nå, myran är bara ett av många fashinerande små kryp. Det är skönt att koppla bort sitt eget liv en stund och uppslukas av deras. Kanske inte lika kul för sällskapet, om man t ex skulle befinna sig på en picnic, men har man tur så kan denne roa sig själv en stund medan man insuper lite naturkunskap direkt ur verkligheten

torsdag 12 juli 2007

Dagens installation



Bigarråer, äpple och rabarber från torget i Bagarmossen.

Ät mer frukt!

tisdag 10 juli 2007

Stå inte där och tryck

Det händer att man behöver korsa en väg, och att man behöver göra detta på ett övervakat övergångsställe, dvs ett övergångsställe med trafikljus.

Som oftast lyser det ju rött när jag kommer till ett sådant. Jag trycker på knappen och lutar mig mot stolpen i väntan på grönt...

Väntar...

Det dyker upp ett par människor på andra sidan, även de ställer sig att vänta...

Och så dyker det upp en figur på min sida. Människan ställer sig ett par sekunder och tittar lite på trafiken, på trafikljusen...tränger sig förbi mig som så bekvämt tagit stöd mot stolpen med ljus-knappen, och så trycker denne figur på denne knapp.

Det räcker inte med att det redan står en grupp människor och väntar på att få gå över, och att det lyser under knappen, som det gör när någon tryckt, verkar inte heller inge någon garanti.

Det förbryllar mig, och jag undrar om denne människa litar på någon i hela världen, eller om den måste göra allting själv för att vara säker på att det blir riktigt gjort. Det verkar väldigt jobbigt.

tisdag 3 juli 2007

Soldater på spa



"- Aha, full bodyscrub coming up, Bob"

fredag 29 juni 2007

Dessa dumma män

Hur tänkte dom nu?

Lata, egoistiska, gärna lite överviktiga, och framförallt med samma intelligens som en femåring. Oförmögna, och ovilliga, att ta ansvar för någonting annat än öldrickande och sport-tittande.

Alla älskar Raymond heter en av de värsta av dessa amerikanska komediserier. Vad är det som gör det så underhållande att titta på fördummade män i tv-serier? Och vad är det som gör det okej?

I våra värsta år ser vi ett exempel på ett riktigt as till en man, både som make och far. I den serien är dock alla karaktärer dumma, så jag kanske måste backa på den...jag menar, så länge det är jämlikt... .

Men det finns gott om andra serier där övriga karaktärer är i stort sett normala, fruarna eller flickvännerna ofta riktigt vettiga och vackra. Men männen får vara spån. Helst på gränsen till mansgrisar.



Alla älskar Raymond

According to Jim

King of Queens

Våra värsta år

Tummen mitt i handen

American Dad

Family Guy

The Simpsons

onsdag 27 juni 2007

En undviken tabbe

Det är så man får hjärtsnörpe ibland, när man inser hur lätt man skulle kunna förstöra för sig själv och andra. Hur lätt vore det till exempel inte att knuffa ner någon från perrongen just innan tåget kommer, eller, hur lätt vore det inte att hoppa ner själv? Men sådana saker vet man ju instinktivt och på en gång att man ska undvika.

Men, sedan finns det andra saker, beslut man tagit, som man inser betydelsen av först långt senare.
Det var flera timmar efter ett telefonsamtal jag fick under gårdagen, som jag insåg vilken verklig knipa jag faktiskt räddat mig ur. De ringde från SR Metropol och undrade om jag ville medverka i ett inslag nästkommande dag. Det skulle handla om cykelstölder, med fokus på lånecyklarna i Stockholm. Tydligen har nästan hälften av alla dess blivit stulna eller vandaliserade. Det skulle diskuteras vilka, hur, var och varför, och de som skulle diskutera detta vara någon från undertecknads myndighet, någon cykelhandlare, och eventuellt en filosof eller något liknande.

Jag övervägde faktiskt det hela, innan jag tackade nej. Man kan nästan säga att jag lekte med döden.

Jag får skälvan när jag nu i efterhand tänker på vad jag kunnat ställa till med om jag tackat ja. Representant för en stooor myndighet jag knappt vet något om, diskuterandes ett ämne jag knappt vet något om. Jag är långt ifrån strikt och korrekt, och jag har långt ifrån mål i mun.
Det är konstigt att man inte hamnar i fler knipor än man gör, egentligen. Med tanke på hur många tillfällen som bjuds varje dag. Kanske är det någon instinkt som hjälper människan att undvika dessa, utan att ens behöva tänka på dem.

måndag 25 juni 2007

Introducerad

Efter en studieresa till Värmland är undertecknad åter i storstaden för att avnjuta ännu en välbrygd latte, och insupa ytterligare av den fantastiska atmosfär som här bjuds.






En får anta att det dyker upp några reflektioner här inom kort, nu när jag är tillbaka i denna "inspirationens högborg".

onsdag 20 juni 2007

..."...or as we say in Sverige..."...

fortsättning följer...

Jag förstår att spänningen varit olidlig sedan jag berättade om det hemliga projektet i inlägget från 27:e maj. Projektet är klart och blev en stor succé. Verket bytte igår ägare, men jag tar mig friheten att publicera en bild här, för att stilla allas nyfikenhet.
Denna stickade och virkade tårta är både nyttig och räcker länge.

Fortsättning följer här även på inlägget från 14:e juni. Rubriken från det inlägget liksom från detta inlägg, härstammar från en radioreklam som är så vansinnigt dålig att den får mig att tvivla på mänskligheten, eller i allafall vissa delar av den.
En kvinna sitter och skriver ett brev till nån president, reklam för nya Coop i Bromma(!). Hon pratar högt medan hon skriver och blandar engelska och svenska ord. Slutklämmen lyder "...or as we say in Sverige, -far and fly!" . Det är alltså en vansinnigt dålig reklam som inte är rolig ens en mikrometer. MEN, häromdagen förstod jag något. Jo...på väg hem en afton, satt ett par pojkar i åldern 11-12 i samma tunnelbanevagn som mig. De satt i sätena snett mittemot mig, så jag både såg och hörde dem klart och tydligt. Och faktiskt, de pratade coop-språket med varandra. Blandade svenska och engelska ord. Och de var roade av det. Se där! Coop var inte helt fel ute! Det finns en målgrupp för deras reklam! Men vad jag vet brukar pojkar, och flickor, i den åldern inte vara sådär överdrivet täta, och heller inte storhandla särskilt ofta.

fredag 15 juni 2007

Snäll - att vara eller inte vara.

Vad är det som gör att vissa människor har ett större behov av att hjälpa till, än andra, egentligen?
Att de är "snällare" funkar inte riktigt för mig.

Jag anser att det handlar om ett behov av att hjälpa, och att den hjälpsamme utför sina "goda gärningar" för att tillfredställa sitt behov. Så man kan väl säga att det är rent egoistiska handlingar.
Alltså är det...de mest egoistiska människorna som är de mest hjälpsamma...?

Nä det där barkade iväg åt fel håll... .

Detta har jag funderat över tidigare, men det som åter väckte frågan, var något som börjar bli ett riktig problem för mig... det är det här med tunnelbanan. Och tanterna, och farbröderna. ...erbjuda dem platsen eller inte? Idag stod världens skröppligaste farbror och svajade i gången för att det inte fanns några lediga säten. Där var det ingen tvekan, men undertecknad såg honom inte förrän vid slutstationen. Jag kände mig som världens sämsta människa, på riktigt. Men varför reagerade ingen annan?
Just detta kanske handlar om uppfostran. Och blyghet, kan jag tänka mig. Jobbigt att tilltala en främmande människa.

Men rent allmänt, jag känner människor som alltid ställer upp och erbjuder sin hjälp, även utan att man bett om det. Och jag känner människor som inte ens kommer på tanken att hjälpa till med något som de inte behöver hjälpa till med. Frågar man dem så kanske de ställer upp, men inte med samma glädje som den hjälpsamme människan visar över att "få" hjälpa till.
Hur kan det vara så olika...sitter det i generna eller miljön?

torsdag 14 juni 2007

...or as we say in Sverige, far and fly!

Dataspel och tv-spel är ju himla roligt. Vilka lyckliga stunder som fötts ur blåljuset... .
Då och då kommer jag att tänka på spel jag spelat, och vad mycket jag lärt mig av dessa. Jag kan t ex sitta i en bilkö i Sthlm city, och se framför mig hur tjockt det kunde bli i vissa korsningar i Sim City, då fick man dra mer vägar och smälla upp busshållplatser. I Sim farm,där lärde jag mig konsten att hålla med jordbruk, att olika grödor skall sås vid olika tider på året, vad diken är bra för... .

Sim Ant förstod jag aldrig.

Grim Fandango är det jag senaste spelade, där lärde jag mig hur man fiskar upp en metalldetektor ur en gigantisk katt-sandlåda... - man trålar med lien...

tisdag 12 juni 2007

En dag som vilken annan dag...

Följande iaktagelser har gjorts denna dag...

Om arbetsdagen startar med gräl och skrik, fortlöper resten av dagen under något tryckt stämning, men det blir mycket gjort.

Vid lågtryck verkar människan rent fysiskt tappa stabilitet. Idag formligen kryllade det av vingliga virrpannor som kastades hit och dit och ihop med varandra i takt med tågets inbromsningar och fartökningar. Det var bara att hålla i sig och ta skydd.

Och slutligen,

Gå aldrig och bli kär, det är bara till besvär.

lördag 9 juni 2007

Fyra romanser av brunt

Var sak har sin plats och sin historia....


Arbetar man med att slakta små oskyldiga djur, är det inte mer än rätt att haffa en trofé. Lika bra att löpa linan ut...





Morfars låda, numera min. Användes den verkligen som lunchlåda?
När det införskaffats verktyg, blir det en verktygslåda.

Hoppsan, en uppdatering. Efter banningar från en järnvägare ska jag låta bli att ha verktyg i den, och vårda den ömt.




Ekorrtofflor. Samla tillräckligt många Serla-märken, eller ha en god mor som gör det åt dig, och du kan bli ett par ekorrtofflor rikare.
Omöjliga att gå med nedför trappor.




Bruna brillor med hemlig historia. Men med dem ser man bra ut.

fredag 8 juni 2007

Aftonapor


Apor och fasader.
Och blommor.