I går kväll, söndag, kom jag och sambon hem efter ett par nätter i stugan. Intet ont anande stegade vi trötta in genom lägenhetsdörren, men vad väntade oss där??Jo... ni kan aldrig ana, det var en skattjakt! På hallgolvet låg första ledtråden, ett vykort med instruktioner om hur vi skulle röra oss i lägenheten för att hitta nästa ledtråd. Och så fortsatte det, med den ena ledtråden klurigare än den andra. Vi blev så uppslukade att vi glömde att vi var trötta och att vi hade kylvaror som skulle in i kylen.
Efter precis lagom mycket stök hittade vi så slutligen den stora skatten som gömt sig inuti min virkade prydnadshöna - en äkta guldkanin från Lindt!
Hahaha...vilket äventyr! Du får gärna låna vår lägenhet igen, Helena! (fast du behöver inte göra skattjakt varje gång förstås)
1 kommentar:
visst var väl det första vykortshjärtat vackert. Det var min finaste pappersägodel under de tidiga tonåren och ingick i ett sånt där set med brevpapper och kuvert.
Skicka en kommentar