Uppriktigt upprörd.

Vilken fasansfull morgon!
I morse fick jag äntligen ut cykeln ur sin vinterdvala. Jag har inte cyklat till jobbet sedan i höstas, men tyckte att det var hög tid att börja göra det. Vädret är perfekt, jag behöver motionera och månadskortet har tagit slut.
Men vilken chock jag fick när jag kom till den sträcka som går längs vattnet strax innan jag är framme vid mitt jobb. Sist jag cyklade denna väg skiljdes cykelbanan från en bilparkering med en härligt välvuxen och ljuvligt doftande hansa-rosenhäck. Nu har de BREDDAT cykelbanan på bekostnad av de vackra rosorna. Av häcken fanns inte ett spår, utan cykelbanan smälter nu ihop med den fula parkeringen. Asfalt och betong och skit.
Detta gjorde mig fullkomligt rosenrasande, och jag övervägde först att aldrig cykla mer i ren protest. Men det skulle ju bara drabba mig tyvärr.
Jag kommer att sakna den härliga doften. Tycker att det är trevligt med områden som luktar annt än piss i den här stan.