tisdag 17 april 2012

Självplågeri

Hur många rutor gjorde jag egentligen? Och varför är det tusen gånger tråkigare att montera dem jämfört med att göra dem? Om någon vill komma hit och sy ihop några kan jag bjuda på biskvier.


5 kommentarer:

Ulle Bulle sa...

Åh tänk när vi bor i samma stad, kan vi sitta och handarbeta tillsammans!!! (ps. så du förstår väl att du inte kan flytta från Stockholm de närmaste 3åren... så vi hinner dit)

Matilda sa...

Det vore fantastiskt! Flytta hit snart! Jag lär vara kvar här for ever, ja åtminstone så länge jag ska jobba med det jag jobbar med. :)

Kajsa sa...

Jag håller också på med rutor, vanliga mormorsvarianten och inte sånna flashiga med blommor. Fast jag tycker det verkar som att antalet rutor aldrig blir tillräckligt många så jag längtar tills jag ska få virka ihop alltihopa. Fast det kanske blir gör tråkigt då...

Matilda sa...

Kanske är problemet att man tror att man "äntligen är färdig" när man virkat klart alla rutor. Sen tar det ett tag att sätta ihop dem, och det känns som en evighet för att man är för ivrig att bli klar.

Ulle Bulle sa...

Skitbra Matilda! Vi kommer om något/några år. Det är ett som är säkert... min Sverigeabstinens börjar ta över utomlands livets fördelar! haha. Snart så! :D