måndag 19 juli 2010

Dumt nöje.

Det där relativt populära fenomenet att gå på glödande kol, är helt klart överskattat, det menar jag bestämt.
Jag gjorde själv ett försök i helgen, och det var bara dumt. Jag har aldrig blivit stungen av en bålgeting, men jag kan tänka mig att det känns likadant om man trampar på en bålgeting, som om man trampar på en bit glödande kol.

Nu får jag väl skylla mig själv som grillar klotgrill barfota, jag var ju inte direkt beredd på att gå på kol, och kanske stod jag på kolbiten ett par sekunder för länge innan jag fattade läget, men jag har svårt att tänka mig att man kan gå på glödande kol utan att bränna sig.

En klen tröst för mig var att jag varit så klok att jag dragit fram vattenslangen till grillen, eftersom det varit så heta och torra veckor den senaste tiden. Extra klen blev trösten eftersom någon oturligt nog hade behövt lite vatten och kopplat bort slangen från kranen utan att jag märkte det.

Inga kommentarer: